Driven delvis av den massiva kollapsen på oljepriserna under den senaste månaden, har analytikerna åter sänkt sina prognoser från neutral till undervikt.

De sektorer som förväntas påverkas inkluderar energi, metaller och boskap.

Medan vissa anser att en minskning av OPEC oljeproduktionen kan tjäna till att öka priserna något, kan en avmattning i efterfrågan antyda en mer utdragen nedgång under första halvåret av 2015.

En balanserad återhämtning?

Naturligtvis kan en del av denna nedgång ses som ett resultat av den deflation som skett i stora delar av den samlade råvarusektorn. Det är därför viktigt för dem som arbetar med online-handel att utveckla en fungerande strategi.

Medan vissa ställer sig i ett “watch-and-wait” läge, ser andra sektorer såsom olja och guld som särskilt lockande ur ett långsiktigt perspektiv. Faktum är att vissa handlare räknar med att balansen återvänder under de sista månaderna av 2015 och början av 2016.

Detta skulle kunna vara en attraktiv investeringsmöjlighet; särskilt eftersom priserna väntas sväva runt $ 40 dollar för en tid framöver.

Europeiskt lidande?

Ögonen är också riktade mot euron; denna valuta har nu gått in i en deflations trend. När Grekland har allt men övergav den ursprungliga positionen av trojkan, väntar andra online-handels specialister på andra länder såsom Spanien eller Portugal att följa efter.

Denna instabilitet kan balansera nedgången för ädelmetaller såsom guld. Ändå återstår det att se, och varje rörelse kommer att baseras på den metod som Grekland tar med långivare som tex Tyskland.

Det verkar som om råvaruhandel online kan vara något riskfyllt de närmaste månaderna även om det fortfarande finns gott om möjligheter att ta tillvara på.

Nya Grekiska förväntningar sätter råvarupriserna i rullning

Enligt nya opinionsundersökningar verkar det som om det åtstramningsförespråkande partiet Ny Demokrati (ND), har god chans att vinna nyvalet i Grekland den 17 juni. Detta har gett nytt hopp om att grekerna ska ta sig i kragen och acceptera de eftergifter som krävs för att EU ska ge dem ekonomiska stöd – och därmed förhindra ett Grekiskt euroutträde. Frågan är dock om dessa opinionsmätningar egentligen gör någon skillnad. Ny Demokrati ledde nämligen opinionen redan innan det katastrofala valet den 6 maj och lyckades ändå inte vinna. Men även om ND skulle vinna nyvalet, är det fortfarande ingen garanti att Grekland kommer att göra det som krävs för att stanna i eurozonen. Trots detta har det lilla hopp som finns redan triggat ett uppsving av råvarupriserna.

Ökad riskaptit genererar stegrande råvarupriser

I och med att riskaptiten har börjat återhämta sig på börserna till följd av den senaste veckans nyheter från Grekland, har också råvarupriserna gått upp – särskilt när det gäller råolja och koppar, som är starkt kopplade till svängningarna i världskonjunkturen. Dessa prisökningar har också haft en negativ inverkan på den amerikanska dollarn. Och i och med att dollarns tillförlitlighet som ett säkert kort därmed har fått sig en törn, har många investerare nu börjat vända blickarna mot andra alternativ, som guld och silver.

Uppgången av metaller stannade av

På måndagsmorgonen denna vecka kunde man se måttliga uppgångar av de flesta råvaror – guldet ökade exempelvis med 6 dollar per uns, medan kopparns tremånaderstermin visade en uppgång på 93 dollar per ton. Även silvret hade gått upp med 0,09 dollar per uns. Framåt eftermiddagen klingade dock dessa ökningar av en del, och guldet landade till slut på 3 dollars ökning per uns. Handeln var annars överlag ganska dämpad under måndagen i och med att amerikanerna firade Memorial Day. Därför kan det ännu vara svårt att avgöra vilka effekter den politiska situationen i Grekland kommer att ha på råvaruhandeln i stort.

Oljan fortsätter uppåt

Medan handeln med övriga råvaror stagnerade lite under måndagseftermiddagen, kunde man dock fortfarande se en relativt stark uppgång för råoljan. WTI-oljan hade ökat med 0,54 dollar och Brent med 0,83 dollar, till 91,40 respektive 107,66 dollar per fat. De fortsatt ökande oljepriserna indikerar också att det är mer än bara det potentiellt förbättrade läget i Europa som påverkar oljemarknaden. Oljepriserna hålls också uppe till följd av FN:s infekterade förhandlingar med Iran, gällande landets ökade uranproduktion och misstankar om kärnvapentillverkning. Även den stundande orkansäsongen i USA kommer till viss del att försvåra utvinningen av olja i Gulfen, vilket också påverkar marknaden och understödjer de högre priserna.

Den internationella politiska agendan har fått en riktning som tydligt indikerar att oljepriset kommer att stiga under 2012. Anledningen är ett beslut från EU om att införa ett oljeembargo mot Iran, då oljeinkomsterna anses vara en av finansieringsformerna för landets nukleära program. Det är ett beslut som framför allt kommer att drabba Iran, men som också kommer att få återverkningar i Europa, på flera sätt.

Oljeembargo plus lite till

EU har nyligen fattat beslut om ett totalt oljeembargo mot Iran, en av de stora producenterna av olja i världen. Det handlar om ett förbud att importera, köpa och transportera iransk olja, samt om ett förbud att finansiera verksamheten och att försäkra verksamheter som inbegriper handel med det svarta guldet. Även import av oljeprodukter från Iran, och export av utrustning och teknik för oljesektorn ingår i oljeembargot. Förutom ett oljeembargo beslutade EU om att handel med ädelmetaller och diamanter inte får ske med Iran, samt att de tillgångar den iranska centralbanken i Europa ska frysas.

Övergångstid

Beslutet ska sättas i effekt senast den 1 juli i år, och innebär en stor omställning för länder som Spanien, Italien och Grekland. Dessa länder är storimportörer av just iransk olja, och de behöver snabbt hitta nya leverantörer för att säkra tillgången. Totalt handlar embargot om ca 600 000 fat olja per dag. Med en mindre leverantör, ökar efterfrågan av olja hos de andra oljeländerna, vilket med allra högsta sannolikhet då kommer att leda till ökade marknadspriser. Dessutom förväntas embargot slå hårt på Greklands redan hårt sargade ekonomi. De har tidigare haft ett mycket fördelaktigt avtal med just Iran, som tillåtit trettio dagars kredittid. Det är något som varit mycket värt för landet som brottas med sin kreditvärdighet. Var de ska hitta en leverantör med samma förmånliga avtalserbjudande, det är en stor fråga. Grekland har också, naturligt nog, ställt sig mycket frågande till embargot över huvud taget.

Iran slår tillbaka

Även om embargot ligger en bit framåt i tiden verkar oljepriset kunna sticka iväg redan under våren. Men redan nu hotar tillgången på iransk olja att strypas. Det är iranierna själva som svarar upp mot embargot genom att hota med säljstopp, till förmån för andra kunder som inte avser att sluta handla olja av landet. Priserna förväntas av analytiker att sticka upp till minst 150 dollar per fat, men om en konflikt inträder mellan Iran och omvärlden spekulerar flera i än högre oljepriser. De förväntade höjda priserna kommer i det korta loppet att till och med kunna gynna Iran, även om embargot troligen kommer att slå i det långa loppet. Här beror utvecklingen dels på USA:s och Israels agerande i frågan, samt om Kina och Indien ökar på sin handel med Iran framöver. Stoppet med handel med ädelmetaller och diamanter förväntas också påverka priset på dessa råvaror uppåt.

Vill du också ta vara på möjligheten att tjäna pengar på olja i stället för att endast förlora på t.ex. ett dyrare bensinpris, ta då en titt på valutamäklarna vi rekommenderar.